Ottenby Kungsgård

Ottenby finns omnämnt redan från senare delen av 1200-talet. Då benämnt ”Otam by” efter fornnordiska personnamnet Otame. Ett fiskesamhälle med ca 900 bofasta fiskare hade växt upp på udden under 1200-talet. Fiskelägets namn var Kyrkohamn och ödelades i slutet av 1500-talet.Från början bestod Ottenby av 19 gårdar som gjordes till klostergods år 1297, enligt utfört gåvobrev till Nydala kloster i Småland. Det rika fiskebeståndet behövdes till mat vid klostret. Ett kapell byggdes, troligen av södra Ölands första kristna missionärer, på gammal hednisk offerplats och benämndes Johannes Capell, efter Johannes döparen som enligt traditionen led martyrdöden på midsommardagen. Kapellet tilläts förfalla och var på 1600-talet en ruin. Troligen har udden också använts som införselplats för varor från kontinenten till Eketorps borg.

Långe Jan byggdes år 1785 med stenar från den medeltida kapellruinen. I öster på Schäferiängen finns Rosenkinds källa, se och läs historien om Rosenkind på Ottenby naturum. Ottenby lund på ca 250 hektar, är förmodligen en offerlund från hednisk tid som har stått i samband med Rosenkinds källa som kult och offerplats vid midsommar. Linné omtalar också från sin resa på Öland 1741 att folket samlades till dans och firande inne i lunden vid midsommar.

Johan III lät på 1570-talet inplantera dovhjortar från England till Ottenby lund. Det lär vara samma stam än i dag utan att ha blivit uppblandad med andra hjortar. Gustav Vasa anlade på 1500-talet fem kungsgårdar på Öland varav Ottenby på 1300 ha var den största och den enda som än i dag är kvar i storlek och brukande. Karl X Gustav, som fick Öland i säte av sin kusin drottning Kristina, höll ofta till på Ottenby för jakter. Han lät uppföra stora sträckmuren ca ½ mil lång tvärs över ön som gräns i norr på Ottenby kungsgård. Enligt dåvarande uppgifter som inhägnad för hjortarna, men mera troligt är att han ville efterlämna ett monument efter sig själv på Ottenby.

Kungsgården gick senare i arrende till dugliga adelsmän inom krigsmakten. Major Adolf von Roxendorff lät uppföra den nuvarande gårdsbilden med flyglar och s.k. ringmur i slutet av 1700-talet. Kunglig jakt har pågått allt sedan 1500-talet och fortfarande nyttjar kung Carl XVI Gustaf all jakt på kungsgårdens ägor. Mot Östersjön gränsar Schäferiängen ca 250 ha, Nordeuropas största sammanhängande betesmark, vilken troligen betats sen 1000-talet. Gammaldags slåtter tillämpas än i dag för ettåriga växters fortsatta bestånd. Ottenby kungsgård ägs i dag av statens fastighetsverk och brukas av familjen Wiström.

Webbplatsen uppdaterades fredag 06 mars 2009